Nu tar livet och vänder blad och börjar på ett nytt kapitel. Jag känner det så tydligt i min kropp och i mitt huvud hör jag "Slappna av, följ med strömmen och ditt hjärta så hamnar du där det är tänkt. Allt är förutbestämt, så följ med strömmen så kommer allt gå bra."
Inom loppet av en vecka står jag nu i dagarna med "egen" häst. Det var en tjej som hörde av sig till mig och frågade om jag kunde träna hennes häst under det kommande året och så blev det. Nu väntar jag på att de ska hitta en transport och sedan kommer hästen till mig i vårt stall. Det är ett tre årigt Irish Cob sto som kommer få komma till mig, jag var och hälsade på henne i lördags och det känns bara rätt. Jag kände en omedelbar dragning till henne, hon är otroligt vacker men hon har ett väldigt fint hjärta. Hon är en lugn och cool dam, hon är väldigt social men hon har inte riktigt förstått hur stor hon är ännu. Hon är lite valpig fortfarande. Men väldigt kärleksfull och man känner sig verkligen sedd. Jag fyller snart arton år och många har sagt "När du fyller arton får du skaffa häst!", nu fyller jag och nu kommer en häst till mig. Känslan jag får med den här hästen är att det finns något mer med den här hästen mer än det fysiska. Det finns något den här hästen kommer tillföra mig. Hon har en uppgift i mitt liv och hon kommer ta med mig på en resa. Det är samma sak som att jag skickades för att träffa Spirit en sista gång, det var ännu något jag hade kvar att hämta från honom innan han kunde släppa mig helt. Coralin, som stoet heter har även hon en mening. Det är något jag behöver lära mig utav henne. Jag kan tänka mig så här på förhand att det handlar en del om att våga slappna av och våga släppa kontrollen, följa med och njuta. Att släppa på de sista prestationskraven, våga mer men inte kräva mer, varken av mig eller någon annan. Hon kommer säkert såra mig, hon kommer trösta mig, men hon gör det för att jag måste bli starkare. Jag behöver henne för att utvecklas inte bara i mina praktiska erfarenheter utan i mina mediala förmågor. Jag behöver vägledning, och hon och brunis kommer ge mig det. Senaste tiden har jag börjat öppna upp mer och mer för det mediala och det är dem som övertalat mig att våga ta emot Coralin, de säger att allt kommer att lösa sig. Nu vet jag redan att jag kommer ha Coralin på foder, och då kan man ju tänka. hoppas att jag får ha kvar henne. Jag menar hon är tre år. under det här året ska hon ridas in och jag över väger att köra in henne också. Jag kommer ge henne starten och grunden för hela hennes liv, det är väl klart att man vill behålla hästen? Men jag känner på något sätt att det inte är meningen att det ska vara jag och hon resten av livet. Det här är ett möte på begränsad tid. Det är menat att vi ska gå skilda vägar. Det jag känner är att detta leder vidare till något. Jag tror detta kan öppna upp möjligheter för vidare samarbeten och kanske att kunna ta emot fler hästar. Jag hoppas att det är så för det är ju något jag drömmer om att få arbeta med. Jag hade för någon dag sedan ett samtal om hästhållning, träning och så vidare. Så sa jag så här. "Jag tränar inte hästar för att tävla eller på något sätt bevisa för någon, det jag vill är att ha hästar som är kommunikativa, hästar som kan hjälpa människor att utvecklas och inte bara som ryttare utan även som människa, jag vill ha hästar som tar med sin ryttare på en livsresa och då kan jag inte möta dem på samma sätt som med en tävlingshäst för den har en annan uppgift. Men för att få såna hästar måste jag stötta dem på deras personliga utveckling, jag måste försöka finnas där för dem, vägleda dem så som de vägleder mig. Jag kan försöka stötta dem att vara kommunikativa i sammanhang med människan, Jag vill ge hästen en röst. Hästen kan hjälpa mig med kommunikation med människor då hästar är mycket lättare att kommunicera med och de kan hjälpa mig att förstå och läsa människor. Att ta emot Coralin kommer innebära så mycket mer än att ta emot en treårig häst, hon kommer ta med mig vidare på min livsresa. <3
1 Kommentar
|
SkribentJulia heter jag, jag brinner för att lära mig att samarbeta och kommunicera med hästar. Arkiv
Juni 2017
KategorierMina hästarBrunis
20 årig kallblodstravar valack, envis men klok som få. Jag och Brunis började lära känna varandra ordentligt sommaren 2016. Han var en väldigt "tung" häst och idag känns han väldigt lätt och smidig. Det är Brunis som jag bollar tankar och ideér med, det är han som lär mig. Jag måste bara lyssna. |